
Kynsai M. Khonglah
Ha ka 8th October (Risaw) 1954 ha ka Hills leader’s Conference ha Tura la thaw ïa ka slogan “We want Hill State, no Hill State no rest,” ba thoh i Bah B. B. Lyngdoh bad la jied first Gen. Secy. ïa i Bah Bring jong ka AHTU, Chairman – Capt W. A. Sangma bad Co Chairman – Bah B. M. Roy, u Nongseng ka tribal Union ba ïa tip u dei hi u Minister i/c tribal affairs ka Assam Govt, u Rev. J. J. M. Nichols Roy ryngkat bad 6 ngut ki CEM ki District Councils ka Assam. Kiba ha khmat eh u B. M. Roy, CEM UK & J. Hills u pu Suprange, CEM ka Mizo District Council bad u Captain W. A. Sangma, CEM la Garo Hills District Council. Ynda ka Movement ka la heh u Rev. J. J. M. Nichols Roy u la resain noh na ka Congress ha ka 1957. U la khlad noh pat ha ka 1959. Hadien ka jingkhlad noh jong u, la pynwai noh ïa ka ‘Tribal Union’ lama khlur bad thaw ïa ka APHLC lama syntiew kulab – kaba ïar bad kynthup ïa ki plain tribals ka Assam, Garo Hills, UK & J. Hills, Cacher Hills, Mikir Hills bad Mizo lushai Hills, Na ki 5 tylli ki lum ha ka lama APHLC sah sa tang 3 tylli ki lum bad u tiew kulab saw hapdeng. Sa kawei ka Important Date “24 tarik u Risaw ïa ngi ka pynkynmaw” – la ngin shad kmen ne ngin ïaleh, to long kiba la khreh.’ Ha ka 24th u Risaw la fixed da ka APHLC kum ka demand day. Ha kane ka sngi man la u snem (1960 – 1968) ka bandh ne Hartal la pynlong ha Tura, Shillong bad Jowai naduh 5 PM janmiet haduh 2 : 00 baje mynsngi. Ka Hartal ne Bandh ba shisngi ha kitei ki snem 1960 – 68. La public meeting man la u snem ha ki por janmiet. (u Bah B. B. Lyngdoh u la long u Nongthoh ïa ka slogan “We want Hill State, no Hill State no rest” ong I Bah D. D. Lapang, Adviser ka Mughal Ministry MDA, ha Dinam Hall ha ka 2011 – B. B. Lyngdoh Memorial Lecture, Jaïaw Shillong. I Bah B. B. Lyngdoh – First Gen. Secy ka AHTU, President ka Khasi – Jaiñtia Conference 1959 ka la jaka u Rev. J. J. M. Nichols Roy bd Nongïalam ba la khlieh duh ki Regional parties – HPU, UDP hadien ba la dissolve ïa ka APHLC haka 1984, i la long pat u first chairman ka NERPC (North East Regional parties confideration) ïa kaba la seng ha ka 1993 ryng-kat bad ki State Federations – kum ka Meghalaya Federation. Chairman B. B. Lyngdoh & Secy. Gen. E. K. Mawlong (na ka HSPDP). Ha ka 1998 la pynduh noh ïa ka HPU, PDIC bad thaw ïa ka UDP (United Democractic party). Na ki top moot leaders of Regional parties sa tang I Bah Hoping Stone Lyngdoh iba dang pyneh ba pynduh noh ïa ka HSPDP. Ka Result ha ka 1998 ka long UDO – 21 bad HSPDP – 4. (kata tang 25). La hap thaw ïa ka coa-liation Govt. biang. I hangne ka nam B. B. Lyngdoh ka la mih biang – kum u nongthaw ki coaliation Govt. Haduh mynta ki coaliation Govts ha Meghalaya naduh ka 1978 – First Coaliation Govt CM – Darwin Pugh – sorkar lai lama – 1979 sorkar 5 lama bad ter ter haduh mynta 2018. Ka jingkylla ha ka All India bad sorkar pdeng ki influence ïa ki States & Vice Versa. Kumba ka long mynta – ka Congress ha trai duh bad kan dang neh ha trai duh haduh ka 2024 (ka fight against Black Money kan dang bteng bad da ki hajar hajar klur yn mih khlieh ha India (Dec to Feb 2019).
Sa kawei pat ka tarik, ka tarik ba-ar ka dei ha ka 14th u April 1970 ha kaba la pynsmai ïa 5ngut ki Minister ha Canteen sha Madan kirkit Laban da u chief Justice ka Guwahati High Court hakhhmat ka PM Indira Gandhi – CM – Capt. W. A. Sangma, Finance Minister B. B. Lyngdoh. Minister Agriculture Industries Stanley D. D. Nichols Roy, Senford Marak from Garo Hills & Edwin Bareh from Jaiñtia Hills. Ka HSPDP ka rah lama ïong ha katei ka sngi 14th April 1970. Ha ka jingïabam ja ha Raj Bhavan, Shillong ha ïing u lat ka Assam u Nehru, ka Indira Gandhi ka la pasiaw ha ki shkor u Bah B. B. Lyngdoh – “I saw people waving Black flag on the way form the 7 mile Helipad with smile on their face.” Ka HSPDP kaba rah lama ïong kam hun tang ka Autonomous state. (“Meghaloi Meghaloi”). Ka APHLC Cabinet, ne Meghalaya Secretariat, House shoe Building – Round Building ka la phah ka resolution ha ka 1970 ban upgrade noh ïa ka Autonomous State sha ka Full State hood bad hapoh ar snem ka Indira Gandhi PM kala wan inaugurate biang ïa ka Meghalaya Full Statehood mynta ha polo ha ka 21/1/72. Ka APHLC ka la jop 32 ki MLA na ka 60 bad u Capt. W. A. Sangma u la neh kum u CM ka New State, Meghalaya haduh 1978. Ha ka 1978 wan ka First Sorkar khleh khaw lang, ka Sorkar lai lama jong u Darwin Pugh APHLC bad ki Sorkar Coaliation haduh mynta 2018. Ka tarik balai ka dei ka 21/11/1972. Sa kawei ka tarik la rai da ka Supreme Court ha ka 1983 ba la freeze ia u symbol APHLC u syntiew kulab saw da ka election Commission. U Tiewkulab saw u la kiew biang ha ki tnum ïing ha baroh ki ïing sor bad nongkyndong bad ha katei ka snem, la wan ka adjustment, APHLC – HSPDP bad jop ka APHLC – 15 bad HSPDP – 15. U Bah B. B. Lyngdoh u la long u CM bad tang 45 sngi ha ka 1983. To, kam pher, ha ka 1990 u Bah B. B. Lyngdoh ula long biang u CM ha ka jaka U Purno A. Sangma uba la wan long CM ha ka 1988, u Bah B. B. Lyngdoh ka HPU u la shah weng kam CM noh ha ka 1992 ha ka disqualifation case 4 ngut ki MLA da u speaker P. R. Kyndiah. Ka next data ka dei ka rai ka supreme court case pyrshah ia u speaker P. R. Kyndiah. Ia u P. R. Kyndiah la thung Governor of Mizoram bad u Bah A. H. Scott ula long noh u MLA ka Jaiaw bad u Finance Minister. Ki important dates la nang ïa thoh bad ka most important date ha kine ki snem ba dang shu dep ka dei ka rai u paidbah 2018 MLA election. Ka sorkar kaba mynta – 2018 – 19 ym tip kan neh na em, hynrei lada slum ïa ka All India, kane ka sorkar MDA hapoh u Conrad Sangma kan hap neh namar ka Congress kan ong hiar shuh shuh ha kiwei pat ki state election bad kam don number ban leh eiei ha ka centre. Ka next date kaba long important kan dei ka 11/12/18 Result date bad next ka result date – April 2019 (M. election). Ka pyrthei kan nym wai ha ka 2018 ne ha ka snem ka ban wan 2019 ka next date ka lah ban long ha ka 2025 ha kaba ka petrol bad u Dewiong kin lut noh ne long exhausted – President USA George W. Bush in 2007 Dec.